Den civila och militära utvecklingen inom detta område hänger nära samman (jfr kap. 49). Det första militära flygförbandet 1912 ingick i Arméns flygavdelning på Axvall i Västergötland, senare kallat Arméns flygkompani. Vid Karlskrona fanns marinens flygstation. Utbildning bedrevs vid Flygskolekåren från 1919. Flygvapnet hade väderskola för utbildning av metereologer i Hägernäs 1951, senare i Kalmar och från 1983 i Ljungbyhed.
Många militärt utbildade flygare övergick till civil anställning, när trafikflyget utvecklades. I Ljungbyhed drevs flygskola redan 1918 av Thulinska aeroplanfabriken i Landskrona. Scania Vabis startade flygskola i Södertälje. Marinen hade flygskola i Hägernäs utanför Stockholm och Armén hade egen flygskola. 1921 fanns bara militära flygskolor kvar, den civila flygindustrin var nedlagd och det fanns inga luftfartsleder men det gick trafik Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Stockholm-Reval. 1920 flög man också Malmö-Köpenhamn-Warnemünde. Postflyg gick mellan Malmö och Berlin 1920.
SFS 1914:182 (7/9 1914) förbjöd lufttrafik över svenskt område för andra luftfartyg än dem som tillhörde svenska staten. Lagen hade samband med det nyss utbrutna världskriget. 1920:577 (kungörelse om lufttrafik över svenskt område) gav utförliga regler om luftfartyg, varmed menades ballonger och flygplan. Första civila luftfartslinjen fanns 1917/18, då AB Enoch Thulins aeroplansfabrik i Landskrona trafikerade vissa linjer bl a Stockholm. Redan 1915 fanns en kommunal flygplats i Landskrona, och överhuvudtaget fanns ett starkt kommunalt intresse för flyg. Privata flygstationer fanns 1918 i Hässleholm, Lindarängen vid Stockholm och Tingstadvassen i Göteborg. 1919 bedrevs trafik med sjöflygplan med provisorisk flyghamn vid Frihamnen i Stockholm (inledning till arkivförteckning på Stockholms stadsarkiv). 1921 beslutade stadsfullmäktige i Göteborg att inrätta en flyghamn, och Göteborgs Flyghamn AB konstituerades 1922. Torslanda flygplats på Hisingen förstatligades 1/10 1942 och flyttades på 1970-talet till Landvetter, som invigdes 1977. I Stockholm fanns en kommunal flyghamnsstyrelse från 1928 (Stockholms kommunalkalender 1933 s 322). Bromma flygplats förstatligades 1946. Arlanda byggdes från 1960.
1924 fick AB Aerotransport tillstånd till linjetrafik med flyg och var enda bolaget på svenska marknaden till mitten av 1940-talet. Luftfartsärenden sköttes centralt fr o m 1922 av en av Kunglig Maj:t förordnad luftfartsmyndighet under kommunikationsdepartementet; den gav tillstånd till reguljär luftfart. 1936 flyttades den till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, men 1/7 1945 inrättades det centrala ämbetsverket Luftfartsstyrelsen och 1/7 1947 infördes beteckningen Luftfartsverket, som blev affärsdrivande verk och förvaltar statliga flygplatser, som bildar arkiv. Ny luftfartslag kom 1957. Instruktion för luftfartsverket 1958:506 ersattes av 1965:845. Ny organisation infördes 1967. Enligt SOU 1966:34 var 1958 bara 14 orter knutna till inrikesflygnätet, 1976 var det 26 och 1990 42.
Enligt riksdagsbeslut 1973 sammanfördes den civila och den militära trafikledningsorganisationen till en enda organisation inom luftfartsverket 1978, i likhet med den teletekniska tjänst som Televerket haft och teleteknisk tjänst, som Försvarets Materielverk haft, vilket skedde 1976.
Flygtrafikledningsskolan på Sturup i Skåne från 1974 är Luftfartsverkets skola för utbildning av civila och militära flygtrafikledare. Trafikflygarhögskola finns från 1984 på Ljungbyhed, där militär flygutbildning funnits sedan 1926.