Vid landstingen föreslogs tidigt inrättande av förlikningsnämnder för att minska antalet dyrbara domstolsprocesser; 1865 väcktes t ex förslag i Skaraborgs landsting men det avslogs.
Fattigsakföraren i större städer var en jurist som hjälpte medellösa personer inför domstol i slutet av 1800-talet. Malmö stadsfullmäktige beslutade 29/5 1891 att inrätta en nämnd för att övervaka fattigsakföraren; den bildade arkiv 1891-1905. Förlikningsnämnden i Göteborg 1873-1925 var en föregångare till de rättshjälpsanstalter som tillkom från 1919 enligt lagen om fri rättegång på statens bekostnad (SFS 1919:367). Rättshjälpsanstalter inrättades av städer och landsting; de fick statliga bidrag enligt SFS 1919:639. De skulle ge obemedlade personer kostnadsfritt biträde vid rättegång och även vid rättshandlingar utanför domstol. Några landsting valde i stället att träffa avtal om rättshjälp med någon advokatbyrå. Skaraborgs landsting beslutade t ex 1947 att göra ett avtal med Västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund om rättshjälp till obemedlade på landstingets bekostnad.
Vid förstatligandet 1973-07-01, då rättshjälpsanstalterna blev allmänna advokatbyråer, fanns sexton stycken i landet enligt följande:
Stockholms stads 1919-70 1919-70 (Stockholm låg utanför landsting t o m 1970), 1971-73 under landstinget (Stockholms kommunalkalender 1969 s 351)
Stockholms läns landstings i Solna 1939-73
Malmö stads 1920-73 (Malmö låg utanför landsting)
Malmöhus läns landstings i Helsingborg under kommunal huvudman 1921-62, under landstinget 1963-73 (Helsingborg låg utanför landsting till 1963)
Örebro läns under landstinget 1921-73
Norrköpings stads 1925-66 (då Norrköping låg utanför landstinget), under landstinget 1967-73
Östergötlands läns landstings i Linköping 1960-73
Göteborgs stads 1926-73 (Göteborg låg utanför landsting)
Västmanlands läns landstings i Västerås 1937-73
Älvsborgs läns södra i Borås 1940-73
Älvsborgs läns norra i Vänersborg 1944-73
Hallands läns landstings i Halmstad 1948-73
Värmlands läns landstings i Karlstad 1948-73
Gävleborgs läns landstings i Gävle 1955-73
Norrbottens läns landstings i Luleå 1963-73
Tornedalens rättshjälpsanstalt i Haparanda 1947-73 var statlig. Arkivet bevarat i landsarkivet i Härnösand som typarkiv.
Rättshjälp för psykiskt utvecklingsstörda och sjuka beslutades av särskilda beslutsnämnder 1968-86 och av utskrivningsnämnd 1980-91 (se kap. 13.3).
Statliga Allmänna advokatbyråer efterträdde 1/7 1973 rättshjälpsanstalterna (instruktion i SFS 1973:249). Det blev tre byråer i Stockholm, en byrå i Södertälje, Linköping, Norrköping, Malmö, Helsingborg, Halmstad, Göteborg, Borås, Vänersborg, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Luleå och Haparanda. 1973 inrättades dessutom nya byråer i Uppsala, Eskilstuna, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Skövde, Falun, Sundsvall, Östersund och Umeå. Det blev alltså minst en allmän advokatbyrå i varje län.
Allmänna advokatbyråer drivs på kommersiella villkor och konkurrerar med privata advokatbyråer. På grund av dålig lönsamhet har antalet byråer minskat. Vänersborgs lades t ex ned 30/11 1989, Sundsvalls upphörde 1994-09-30. 1993 fanns 28 byråer. Nu (1995) gällande instruktion är SFS 1980:548 med ändringar.
Arkiven från rättshjälpsanstalter och advokatbyråer består mest av klientakter. Akterna från advokatbyråerna gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut 467 (1975) med 20 års frist utom hos byrån i Jönköping (typarkiv). Klientkorten skulle bevaras och antogs ge en tillräckligt god bild av ärendena. En del advokatbyråer arkivlade klientkorten i akten och därför blev det i praktiken ingen gallring (meddelande från landsarkivet i Härnösand). Från 1987 infördes successivt ett ADB-baserat ärendehanteringssystem, som även skriver ut klientkorten, som tidigare förts mycket olika och därför har olika informationsvärde.
I samband med att rättshjälpsanstalterna förstatligades inrättades rättshjälpsnämnder i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Jönköping och Umeå (SFS 1973:248, instruktion i 1973:250, ändrd 1974:557, 1979:978). Central myndighet var Domstolsverket i Jönköping. Rättshjälpsnämnderna i Jönköping, som hade Jönköpings och Skaraborgs län som distrikt, och Umeå upphörde 1980-06-30 och verksamheten, liksom arkiven, flyttades till Göteborg resp. Sundsvall. Från 1991 finns enbart i Sundsvall en rättshjälpsnämnd och rättshjälpsmyndighet, som alltså är rikstäckande.
Rättshjälpsnämndernas arkiv är ganska omfattande. Man gav råd mot avgift och betalade ut allmän rättshjälp till juridiskt biträde (=advokat) i olika typer av mål. Akterna rörande allmän rättshjälp gallrades först med 12 års frist (riksarkivets gallringsbeslut 433 (1974) men fristen förlängdes till 20 år enligt riksarkivets skrivelse 1990-11-01 (dnr 1182-90-65). De omfångsrika räkenskaperna gallras inte. Göteborgs rättshjälpsnämnds arkiv som eventuellt skulle sparas i sin helhet, eftersom kommunen skulle bli s k intensivdataområde, omfattar 1.500 kartonger med akter 1973-91. Efter gallring blir dagboksbladen (som i Göteborg utgör c:a 400 kartonger) enda vittnesbördet om verksamhetens innehåll.